I Hasle Lystskov finns en idyllisk liten skogssjö mellan träden – Rubinsøen. Sjöns namn har inget med ädelstenar att göra, utan kommer från mineralerna i marken som gjorde att sjöns vatten fick en rubinröd färg, som dock försvann när gruvan fylldes med vatten.
Anledningen till att man byggde en kolgruva i skogen var att andra världskriget pågick och att man behövde kol som bränsle, och eftersom man tidigare hade grävt kol i området trodde man att detta stenbrott skulle kunna förse Danmark med kol under kriget. Tyvärr påbörjades arbetet för sent, först sommaren 1943, och avkastningen under de följande fyra åren var inte större än vad som användes på Bornholm under mindre än ett år. Avkastningen var bara 37 000 ton, så det var ett stort misslyckande.
Bröderna Anker var entreprenörer för projektet. Utgrävningsarbetet, som här utfördes av grävmaskiner, var ett dagbrott där man arbetade under bar himmel, till skillnad från vad man hade gjort i de tidigare kolgruvorna i Hasle. Kolgruvan i Hasle var den enda i Danmark och sysselsatte 60 personer.
Det som maskinerna grävde upp lastades på en tippbil som kördes på räls till kusten, där en anläggning separerade sand, lera och grus från skräpet. Avfallsprodukterna hälldes över sluttningen och resultatet blev Kultippen, ett helt kargt område. Kolet transporterades med fartyg till Själland.
Bornholmarna var dock glada, de gick ner till stranden och plockade upp skräpet och använde det hemma i kaminen.
Kolet som togs upp ur marken var svartkol och av ganska god kvalitet med ett bra värmevärde. Själva brottet hade en diameter på 200 meter och ett djup på 37 meter nåddes när brottet stängdes 1948.
I dag kan man inte se att det är en gammal kolgruva, naturen har återigen tagit över och kamouflerat brytningen på ett fint sätt. Det är dock möjligt att se var tipparna har varit, eftersom det finns en fördjupning i skogen mot kullen vid kusten.
