Hammersøen på Nordbornholm är Danmarks enda fjällsjö och den största naturliga sjön på ön. Hammersø är ca 650 m lång, 150 m bred och 13 m djup och ligger ca 9 m över havet. På de två långsidorna är den mycket brant, ca 2 m ut är vattendjupet redan 11-12 m, på de andra två sidorna faller botten jämnare.
Men det har inte alltid funnits en sjö här. Mycket långt tillbaka i tiden var sjön Hammer ursprungligen ett sund som skiljde Hammerknuden från resten av Bornholm. Sjön uppstod på grund av att vattennivån i haven sjönk. Långsamt, under många år, har öppningarna mot Östersjön vid Sæne Havn (Hammerhavnen) och Sandvig Bugten stängts genom att graniten har blottats, och sjön har uppstått.
Hammer-sjön har flera gånger i historien gett upphov till planer på att bygga en marinhamn.
I början av 1600-talet byggdes Köpenhamns fästning under kung Fredrik III, men under det svenska angreppet 1658 skadades konstruktionen svårt och en expert på fästningsbyggande kallades in. Den nederländskfödde befästningsingenjören Henrik Rüse undertecknade 1661 ett kontrakt med kungen om att befästa fortet. Men han hade också en plan som han ville se genomföras. En flottbas på Bornholm, i sjön Hammer. En snabb undersökning visade att det inte var omöjligt att bygga en marinhamn.
År 1676 skickades Bagge Wandel till Bornholm för att göra ytterligare undersökningar och upprätta kartor innan ett beslut fattades. Hans mätningar visade att sjön Hammer låg 3,64 meter över havsnivån mot Sandviken, men eftersom vattendjupet i sjön var 13 meter skulle det inte ha någon effekt på fartygen när öppningen gjordes och vattennivån sjönk. Planen förverkligades dock inte, eftersom det fanns mycket granit under sanden mellan sjön och Sandvig, och det skulle vara en nästan omöjlig uppgift att ta bort den. Marinhamnen placerades istället på Christiansø.
Men det var inte sista gången som man ville ha en marinhamn i hammarsjön. År 1716 var det tsar Peter den store som hade planer på att bygga en flotthamn i sjön Hammer. Hans idé var att hamninloppet skulle ske från Sæne Havn och med hjälp av slussar skulle fartygen lyftas 9 meter upp till Hammersøen. Inte heller den planen förverkligades.
Tanken på en marinhamn var dock inte helt bortglömd. År 1737 ville greve Frederik Danneskjold-Samsøe mäta och rita planer för en eventuell hamn. Den här gången var tanken att segla via kanaler och att kunna segla till marinhamnen från både väster (Sænebugten) och öster (Sandvig). Genom att göra det på det sättet kan man navigera i hamnen på alla möjliga sätt. Ritningar för detta projekt gjordes av B. Grodtschilling, och de finns idag i H. M. Drottningens referensbibliotek. Det gjordes 10 ritningar, varav 6 finns bevarade. Men inte heller denna gång kom någon marinhamn.
År 1809, under de engelska krigen, nämns det återigen att Hammersjön skulle omvandlas till en flotthamn. Den här gången var det kommendörkapten A. Rothe. Men inga ytterligare åtgärder vidtogs.
Sjön nämns som hamn senast 1889. Den här gången var det dock inte som en marinhamn, utan som en industrihamn för Hammerværket. Hammersjön ses som en möjlighet, men idén förkastas och i stället byggs Senehamnen (Hammerhavnen).
Som tur är finns Hammer Lake fortfarande kvar, vackert belägen vid foten av Hammerknuden. Men i ditt huvud kan du föreställa dig en otroligt vacker småbåtshamn med olika segelbåtar vid Hammer Knots fot.
När sjön är isig på vintern använder vissa människor i området den som isbana.
I dag är det inte längre tillåtet att köra längs sjöns strand. Väster om sjön finns en parkeringsplats, där du också hittar de gamla stenbrottssjöarna Opal Lake – med linbana, Crystal Lake och Siberia.
